Det finns en blomma vit som snö,

kan ej vissna, kan ej dö.

dess namn känner du nog

igentrofast vänskap heter den. 

Jag sådde några blommor, en för varje vänJag tror att det var fyra,

men särskilt minns jag en

Det blev höst och vinter och blommorna de dog

Men på våren kom de åter, men bara tre stod kvar och log

Sen kom regnet med moln stora grå

Nästa gång jag fann dem så var det bara två

Sen kom solen med allt ljus den har

Plötsligt stod det bara en ensam liten blomma kvar

Du härdades i solsken, du drunknade i regn

Men en sak är säker, du är en riktig vän 

Kjamen på er:)

Måste få tala om jag har börjat se tillbaka på mitt liv som har varit, och har kommit på att det inte har varit en dans på rosor som man har kanske trott. Man har varit med om så mycket ven som liten, så det är ett under att man bara orka stå upprätt. Eller så är det därför  man stå upprätt för att man har haft denna tunga ryggsäck att bära på. Jag tänker så mycket på allt som har varit och kommer att hända, tankarna åker berg och dal bana. Jag trodde inte att saker och ting hade sin betydelse, men det har det, och följer med en resten av sitt liv. Fast man inte tänker jämt på det så finns det där i skymd av något. Det är så att jag går i ett anhörigs program för anhörig till alkoholist, och det jag har gjort där trodde jag inte att jag skulle verkligen säga eller göra. Men det är så skönt att vara där på våra möten, för det första så vet man att man inte är ensam om detta. Och bara det är sten som har lättat från mitt hjärta, sen lär man sig att se sig själv annorlunda. Man har verkligen sett sig själv, denna utbildning som man går skulle alla nior i hela Sverige få gå igenom. Samtidigt som man blir lite rädd av det man kommer på, så i andra sekunden så lätt ryggsäcken. Och man kommer även på att det har nog inte varit fel på mig, utan omständigheterna runt det har orsakat det . Och det ska ni veta är JÄTTE SKÖNT att få feta. Det som är sorligt är att inte fler anmäler sig till detta program, tror att väldigt många skulle behöva det. Är det så att ni har levt eller lever med någon som har någon slags beroende, så var inte feg eller rädd ta kontakt med er kommun så hjälper de er vidare. Och det hjälper en att hitta sig själv, och lär en leva med allt, man får många svar på sitt jag.

Kjamen